Flera borgerliga företrädare har vid upprepade tillfällen sagt att nästa val kommer att handla om jobben och ekonomin.
Före valet 2006 så anklagades vi för att ”gömma undan folk” i åtgärder – förra veckan kunde vi läsa om ”Praktikanter dumpas på myndigheter” i bl.a. DN.
SCBs senaste Arbetskraftsundersökning har rubriken ”Minskad sysselsättning under 2009″, antalet sysselsatta minskade med 94 000 personer under 2009 jämfört med 2008 och antalet arbetslösa ökade med 104 000 till 408 000 eller 8,3 procent av arbetskraften, antalet långtidsarbetslösa ökade med 42 000 personer till 115 000.
I september förra året sa statsministern ”Värsta stormen över” och så sent som i november sa finansministern ”Ljusare för svensk ekonomi”.
Men nu har ”facit” kommit även på detta…
Ett pressmeddelande från Eurostat visar på att:
- EU:s ekonomi visar tecken på återhämtning mellan tredje och fjärde kvartalet 2009, BNP har ökat med 0,1 procent.
- Sveriges BNP har under samma period minskat med 0,6 procent.
- Sveriges BNP har inte växt en enda gång under 2009. Danmarks, Finlands och Norges BNP började växa redan i somras.
- Sveriges BNP-minskning har accelererat medan Danmark, Finland och Norge har ökat eller stått still de sista två kvartalen 2009.
Så vi får verkligen hoppas att valet kommer att stå om jobben och ekonomin för vi Socialdemokrater kan bättre! Vi har en politik för fler jobb och för sunda statsfinanser där vi inte lånar till skattesänkningar.
På måndag är det 8:e mars – internationella kvinnodagen – som i år fyller 100 år.
I Stockholm uppmärksammas detta i två dagar och även runt om i landet uppmärksammas denna dagen (t.ex. i Alingsås).
Det är bra att jämställdhetsfrågorna återigen fått en framskjuten plats i samhällsdebatten. Samtidigt belyser debatten hur långt vi ännu står från målet om ett jämställt samhälle och ett jämställt familjeliv. Om kvinnor ska bli ekonomiskt självständiga måste vi kunna delta i arbetslivet på samma villkor som männen. Så är det inte i dag. Anledningen är att en orimligt stor del av omsorgen om barn och äldre liksom stödet till människor med funktionsnedsättning fortfarande är beroende av kvinnors obetalda arbete. Så länge som den bördan vilar på kvinnors axlar kommer kvinnor att ha lägre förvärvsinkomster och lägre pensioner än männen. Jämställdhetspolitiken måste utgå från detta samband. Reglerna i föräldraförsäkringen måste styra mot att föräldrarna delar lika på föräldradagarna. Brister i den offentligt finansierade omsorgen om barn och äldre liksom i stödet barn med särskilda behov och till vuxna med funktionsnedsättning måste uppmärksammas och rättas till.
Inom LO-grupperna arbetar drygt hälften av kvinnorna med små barn på obekväm eller oregelbunden arbetstid. Mot detta ska ställas att endast c:a 4000 barn är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg på kvällar, nätter eller helger. Under dessa förutsättningar blir det inte lätt att arbeta heltid vilket också avspeglas i statistiken. Andelen kvinnor med små barn som arbetar heltid är endast 58 procent för sammanboende och 65 procent för ensamstående kvinnor. Bristen på barnomsorg på kvällar nätter och helger är ett akut hinder på vägen mot ett jämställt samhälle.
”Kvinnor och män har samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut”. Detta mål antogs av riksdagen 2006 som ett av fyra delmål för jämställdhetspolitiken.
För oss är det självklart att politiken i allmänhet och välfärdspolitiken i synnerhet ska utformas med detta mål för ögonen. Därför är det också självklart att det ska finnas barnomsorg på obekväm arbetstid. Men vi vet också att det faktum att ett mål antagits av riksdagen inte är någon garanti för att politiken på nationell och kommunal nivå inriktas mot att uppfylla målet. Det finns mycket som kan komma emellan inte minst när kommuner ska fastställa sin budget. Vi kräver därför att kommunerna genom lag ska bli skyldiga att tillgodose behovet av barnomsorg på kvällar och nätter.
SVT’s Rapport hade igår ett inslag om att regeringens sänkning av arbetsgivaravgifter för unga inte på ett avgörande sätt påverkat de ungas jobbsituation.
Förra året gick sysselsättningen bland personer mellan 15 och 25 år ned med 4 procent, jämfört med 2008. Sysselsättningen har faktiskt gått ner mer i den gruppen än bland de som är lite äldre – och som inte alls fått någon sänkning av arbetsgivaravgiften.
Reformen kostar statskassan 9,5 miljarder kronor i år.
Ett av de företag som har tjänat stora pengar på reformen är McDonalds, där 70 procent av personalstyrkan är under 26 år. För alla under 26 får ju sänkt arbetsgivaravgift – inte bara nyanställda. I runda slängar kan McDonalds tjäna runt 200 miljoner kronor på reformen i år.
LO:s chefsekonom Lena Westerlund tycker att det är bortkastade pengar:
-De här siffrorna tyder på det som ekonomisk forskning visat tidigare – man kan inte med sänkta arbetsgivaravgifter öka sysselsättningen i en åldersgrupp på det här viset. Det ger inte den effekten.
Vi har i vår Budgetmotion för 2010, en budget för fler jobb, ett femstegs program, tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet, för fler ungdomsjobb:
1. Jobbstart för unga
2. Ungdomslyft
3. Fler möjligheter till jobb, utbildning och praktik – och krav på utbildning efter ett års arbetslöshet
4. Fler platser i KY och högskola – och bättre kvalitet
5. Snabbare övergång från studier till arbete
Statistiska Centralbyråns (SCB) Arbetskraftsundersökningen (AKU) publicerades idag. Där kan man läsa att i januari minskade antalet sysselsatta i åldern 15–74 år med 80 000 jämfört med januari 2009. Antalet arbetslösa ökade samtidigt med 108 000 personer i januari. Det relativa arbetslöshetstalet uppgick till 9,4 procent av arbetskraften.
Hemska siffror vilket återigen visar att den moderatledda regeringen har tappat greppet om jobben. Lite längre ner i pressmeddelandet kan man läsa ännu värre siffror.
En stor del av sysselsättningsnedgången skedde liksom under 2009 inom tillverkningsindustrin, som i januari i år sysselsatte 50 000 färre än i januari för ett år sedan. Därtill minskade antalet anställda kvinnor i kommunal sektor med 47 000. Det är andra månaden i rad som den kommunala sektorn uppvisar en statistiskt säkerställd nedgång.
Antalet tidsbegränsat anställda uppvisar inte någon statistiskt säkerställd förändring totalt sett. Däremot var antalet tidsbegränsat anställda kvinnor färre än för ett år sedan.
Återigen är det kvinnorna som får ta den största smällen och det i den kommunala sektorn och där har det verkligen inte märkts av någon minskning i ”orderingången” utan det är full fart som vanligt. Men nu är det alltså 47000 kvinnor mindre som skall göra samma jobb som för ett år sedan och dessutom med mindre tidsbegränsade tjänster. Är det någon som är förvånad att en stor majoritet kvinnor stöder de rödgröna i opinionsundersökningarna – nu är det upp till männen att visa solidaritet!
Idag kan vi också läsa (i bl.a. DN) att de allra flesta som utförsäkrades från sjukförsäkringen vid årsskiftet har fått lägre ersättning i januaritvärt emot vad ansvarige ministern Sven Otto Littorin utlovade i december.
Uttrycket ”Lögn, förbannad lögn och statistik” är ju något som man hör ganska ofta men när det gäller vår statsminister Fredrik Reinfeldt så borde man ändra ordningen till ”Statistik, Lögn och förbannad lögn”. Först sa Reinfeldt i SVT debatten att det hade blivit 100 000 fler sysselsatta under deras regeringstid vilket senare visade sig vara fel eftersom åldersperioderna i statistiken hade ändrats.
I riksdagen denna veckan sa statsministern ”Under 2009 var 40 000 fler i åldrarna 16-64 år sysselsatta jämfört med 2006, då regeringen tillträdde” men det är också fel. På bloggen Alliansfritt Sverige finns en rapport om detta. Rapporten förklarar också hur han, om Reinfeldt skulle vilja räkna ärligt, skulle komma fram till en minskning på 51 000 sysselsatta. Kortfattat går rapporten ut på att 40 000 fler sysselsatta får man fram om man räknar medelvärdet av sysselsättningen samtliga månader 2006 (4 340 600) och medelvärdet av sysselsättningen samtliga månader 2009 (4 380 800) och får det alltså till en höjning på 40 000 sysselsatta.
2006 är alltså ett medelvärde av året regeringen Reinfeldt tog makten, inte tidpunkten. 2009 är alltså inte slutet av 2009 – den senaste statistiken, utan ett medelvärde av året. På detta sätt kan Reinfeldt delvis tillräkna sig den ökade sysselsättning på 153 900 personer som skedde under perioden januari-oktober 2009, då Socialdemokraterna fortfarande var vid makten. Han kan också bortse från en del av den minskning i sysselsättning på 38 000 människor som skedde under 2009, då Alliansen var vid makten.
För att citera en före detta vänsterledare ”Nån j-vla ordning får det väl ändå vara…”
Igår kväll nåddes vi av nyheten att Spyker köper Saab. Jätteroligt för Trollhättan, Västsverige och hela landet! Jag hoppas nu innerligen två saker:
- Att det verkligen är sanning och att Spyker är ett seriöst företag – det var ju inte länge sedan Saab nästan köptes av ett annat litet sportbilsföretag och det gick ju inte så bra. Ett företag som bygger c:a 30 bilar om året skall nu driva ett som måste sälja över 100 000 bilar per år – det blir ingen lätt match.
- Att inte Maud Olofssons pladdrande om att ingen vill köpa Saab bilar och att ingen vill köpa bolaget har skadat varumärket så att det inte går att rädda.
Men självklart välkomnar jag och många med mig Saab-affären och att regeringen backar om finansieringen.
Så här säger Tomas Eneroth, Socialdemokraternas näringspolitiske talesman:
Socialdemokraterna välkomnar beskedet om ett avtal mellan GM och Spyker om SAAB, samt att den borgerliga regeringen nu backar om fordonsindustrins finansiering.
- Beskedet om SAAB-affären är glädjande för alla oss som har trott på och kämpat för svensk fordonsindustri. Det var tur att ingen lyssnade på Maud Olofsson när hon sade att man skulle tillverka annat än bilar i Trollhättan. Nu kommer det att byggas bilar i Trollhättan också framöver. Det är vi många som gläds över.
- Det är ett viktigt besked för svensk fordonsindustri, för Trollhättan och för alla som tror på svensk industriell kompetens. Det betyder mycket för de tusentals anställda – inte bara i Trollhättan – som hade drabbats av uppsägningar och otrygghet om biltillverkningen hade lagts ned. Jag gläds med alla som under denna utdragna process har kämpat och kastats mellan hopp och förtvivlan.
- Att SAAB kommer att bygga bilar i Trollhättan är ett bevis på möjligheterna för svensk fordonsindustri. Det är också ett bevis för att Maud Olofssons negativa syn på svensk fordonsindustris under hela processen har varit fel. Regeringens linje har varit ett svek mot jobben. Det är bra att den borgerliga regeringen nu backar från sin tidigare strategi, och i stället går i borgen för svensk fordonsindustri.
Idag börjar en ny termin i riksdagen, idag är det bl.a. möte i Näringsutskottet samt gruppmöte i den Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Imorgon är det partiledardebatt och votering. Den senaste tiden har jag varit på hemmaplan och varit på arbetsplatsbesök, styrelsemöte i partidistriktet, fackligt-politiskt planeringsmöte inför valet, kommunfullmäktige, etc.
Opinionsmässigt går det åt rätt håll men än är det långt kvar så tro inte att valet är vunnet ännu. En av anledningarna till våra framgånger i opinionen är säkert att den rödgröna politiken blir tydligare och tydligare. Igår presenterades av Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik och idag var det dags för en överenskommelse om sjukförsäkringspolitiken.
Vi vill satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Vinner vi valet kommer vi direkt att avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar ska återförsäkras om de behöver det. Individuella prövningar ska göras successivt och vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen har rätt att få aktiva insatser – inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet. Redan under 2011 vill vi avskaffa dagens stelbenta prövning efter 180 dagar mot en fiktiv arbetsmarknad.
Flera medier rapporterar just nu att Saab läggs ner. Mina tankar går nu till alla anställda på Saab, alla Trollhättebor och alla vi som bor i Västsverige och är beroende av fordonsindustriklustret. Sämre ”julklapp” går väl knappast att få…
Statsminister Fredrik Reinfeldt sa för några dagar sedan att ”regeringen kunde gjort mer” det måste väl vara årtiondets underdrift! Riksdagen fattar beslut om 28 miljarder till bilindustrin och bara småsummor har betalats ut. Näringsministern, Maud Olofsson, har ägnat mycket resurser åt att tala ner värdet på företaget men väldigt lite för att försöka rädda Saab.
Framtida ägare frågade sig naturligtvis varför staten har varit så angelägna om att ta avstånd från Saab. Jämför med t.ex. den tyska regeringen som aktivt arbetat för Opels framtid med skrotningspremier och andra insatser vilket fick GM att inse att Opel var ett märke att satsa på i framtiden och beslöt sig för att behålla bolaget.
Vi får många telefonsamtal, brev och e mail från svårt sjuka personer. Det börjar ofta med hjälp eller snälla läs åtminstone min historia. Det är patienter som är mycket sjuka men som regeringen har sett till så att försäkringskassan bedöms kunna söka ett heltidsarbete. Detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Hur gick detta till? Hur kan det komma sig att vi år 2009 har en sjukförsäkring där svårt sjuka patienter inte får vara sjuka längre?
Ja, en sak är säker. Ansvaret vilar inte på försäkringskassan. De följer bara de regler som den borgerliga regeringen beslutat om. Det är alltså regeringen Reinfeldt som ytterst ansvarar för att alltfler svårt sjuka nu förlorar sin sjukersättning och tvingas ut och söka nytt arbete. När det borgerliga förslaget klubbades i riksdagen så varnade vi socialdemokrater för att just detta kunde inträffa. Vi påpekade att en tidsgräns för hur länge en sjuk skulle få ersättning skulle kunna drabba människor oerhört hårt. De borgerliga riksdagsledamöterna ville dock inte lyssna, vare sig på alla remissvar som varnade för att förändringarna inte var genomtänkta eller på oss, utan utnyttjade sin majoritet och körde över oss. De hade dessutom mage att applådera sitt eget beslut, något som i dagens ljus framstår som närmast cyniskt.
Att jaga svårt sjuka är inte värdigt ett välfärdssamhälle. Regeringen måste lyssna på vår och läkarkårens kritik. Reglerna måste göras mänskliga och sjuka tillåtas vara sjuka. Den bortre tidsgränsen i sjukersättningen måste bort. Det är en fråga om solidaritet mellan människor som vi trodde var självklar i Sverige.
Socialdemokratiska riksdagsledamöterna
Jörgen Hellman
Renée Jeryd
Peter Jonsson
Christina Oskarsson
Det fanns en gång ett Centerparti som byggde på folkrörelseidén. Ett Centerparti som visste var det hade sina rötter och som vi kunde samarbeta med på riksplanet i flera viktiga frågor. Sedan Maud Olofsson tog över Centerpartiet och ”Stureplans centern” fick allt för mycket att säga till om så kan man undra vart Centerpartiet har tagit vägen. Nu är det höger om högern som gäller och att överträffa de andra borgerliga partierna i skattesänkningar. Bort med tanken om att värna den ”lilla människan” och landsbygden utan full fart framåt för att kasta ut LAS, statligt ägda företag, öppna upp allting för konkurrens och ja tack till kärnkraft.
Den senaste tidens opinionssiffror pekar på att svenska folket har vänt centern ryggen och med tanke på den senaste tidens turbulens med Vattenfall, Saab och jobb till sonen så ser väl inte framtiden så ljus ut för Maud Olofsson och centern. Vad vill nu Maud Olofsson och centerpartiet satsa på i den kommande valrörelsen för att stoppa den skenande arbetslösheten och för att rädda statens ekonomi där regeringen lånar till skattesänkningar? Jo, ännu flera skattesänkningar – man tar sig för pannan…
Thomas Östros kommenterar Centerpartiets skatteförslag:
- Centerpartiet fortsätter att prioritera sänkt skatt för dem med miljoninkomster. Maud Olofsson skulle, med Centerns förslag, få sänkt skatt med över 70 000 kronor om året. Hur många jobb skapas för att Maud Olofsson får stora skattesänkningar på lånade pengar?
- Förslaget skulle innebära att de offentliga finanserna försämrades ytterligare, samtidigt som arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Vem ska betala den stora skattesänkarskuld som den borgerliga regeringen drivit fram och som Centerpartiet vill förvärra?
- Förr tog Centern ansvar för jobben och ekonomin, men inte längre. Vad har hänt med det ansvarsfulla Centerpartiet? Olof Johansson skulle aldrig ha föreslagit stora skattesänkningar på lånade pengar. Men hans perspektiv sträckte sig längre än till finansfolket runt Stureplan.
